Mysiga turkosa ljuslyktor från Hem & Hobby. Bara 10 kr styck - helt okej.

Ikväll sa vi hej då till sommarskorna för den här gången.

Rost. Älskad och hatad. Nej förresten, bara hatad... Nu var det tack och lov inte en ny rostfläck på bilen som det gällde, utan "bara" en fastrostad klinga till en gammal vedkap, som svärfar Benke ville ta loss och fila tänderna på. Ingen match för två karlakarlar. Eller?

Först och främst gällde det att lista ut om muttern var "felgängad" eller ej, det vill säga om den skulle skruvas av medsols/medurs, istället för det mer normala motsols-/motursvarvet. Detta är ingenjörskonst på hög nivå! För det hjälper ju knappast att försöka skruva av en fastrostad mutter åt fel håll...

Efter lite huvudbry slog vi fast att muttern skulle av på traditionellt sätt. Beväpnade med stor skiftnyckel, skruvmejsel och smörjolja på sprejflaska, spände vi så musklerna. Åååhej!

Men det skulle visa sig att det behövdes lite kvinnlig touch för att få det att fungera. Givetvis. Jenny ställde sig på kapens ena mede, och vips! släppte den envetna rosten sitt grepp om den stackars muttern. Ännu en gång hade människan besegrat naturens kemi. Hipp hipp hurra! /Jon

PS. Till alla eventuella framtida bilspekulanter: Nej då, vår fina Opel har inte alls någon rost överhuvudtaget, inte någonstans faktiskt. *Host, host!*

Idag skulle gipsskivor upp i Solvik hos mina föräldrar så jag agerade snickarhjälpreda. Ganska så knixigt att få skivorna att passa in med varandra, golv och tak. Hoppas att det ser ut som vi vet vad vi håller på med! Vi gjorde säkert precis på samma sätt som Martin Timell gör men det får pappa aldrig reda på för: "Jag ser inte på sån skit..." Fortsättning följer imorgon förmiddag. /Jenny

Vi gissade rätt! Stickningen hos Holgispysslar skulle bli en toffla/socka. Vi har vunnit en söt liten husmus. Mamma kanske hade ett litet finger med i spelet också - tack. /Jenny