"Ständigt denna Vessla."

"Allting har en ände, men korven den har två.

Pannkakan har ingen, men den är glad ändå."

"Allting har en ände utom kvinnoarbete och helvetets pina."

Ikväll blev vi oväntat bjudna ner till restaurang Solvik på hemmagjord pizza. Vi tyckte att det passade bra som grädde på glassen vi just ätit och tackade redan proppmätta ja. Vegetarianen i sällskapet hade dessutom turen att få sin pizza bakad i vedspisen. Jättegod kvällsmat!

Tyvärr fanns inte den underbara kolsyrade drycken med lagom hög sockerhalt i föräldrahemmet. Då fick det näst bästa duga - mjölk. Och denna gång från det närliggande mejeriet i Hjo - Hjordnära. (Därifrån köper vi faktiskt också när det finns.) 

På Gammeldags mjölk ligger fetthalten på mellan 4-4,2% men det stör oss inte alls. Mjölk är nyttigt och om fetthalten är några procent lägre eller ej spelar ingen roll. Ganska liten skillnad i det stora hela av allt man äter och dricker.

Sedan kanske en del inte gillar att det smakar lite mer grädde - men det är en annan sak.

När jag var mindre köpte mina föräldrar ofta mjölk direkt från en närliggande bondgård och då fick vi minsann stå och skopa av gräddlagret som blev. Men det kändes både gott och nyttigt.

Pizzabagarn visade stolt upp sina skor som pizzabagerskan nyligen köpt till honom - nu kan han gå hur långt som helst. Och det gör han ibland, men då är pizzabagerskan där med sin ugnspade och rätar upp i ledet.

Pizzabagaren har nämligen en liten underlig besatthet av träskor och tror att dessa sorts skor lämpar sig till såväl vardag som begravning... Men nu har han alltså fått bättre skor att vandra i och nu väntar långa romantiska promenader tillsammans för pizzaparet.

För det här paret väntar sängen. Där ska vi försöka att somna, de stormande vindarna utanför fönstret till trots. Godnatt på er. /Jenny

Som de flesta av er som följer vår blogg kanske redan vet, har jag ett lite annorlunda yrke. Ibland mer annorlunda än vanligt...

Ta idag, till exempel. Större delen av den har jag ägnat med att stirra på skärmar. Varför då? är en befogad undran i sammanhanget. Jo, med jämna intervaller ska varje fallskärm med tilhörande rigg besiktas för att hitta eventuella fel och skador. Så det är vad jag har gjort.

Varje lina, lininfästning, öljett, handtag, loop, kardborreband, kalottcell, metallänk och pilot har jag nagelfarit. Ja, jag har ju inte repat dem med naglarna om nu någon trodde det - jag har dessutom inga naglar kvar (har bitit av allihop under skidstafetterna på TV...).

Våd upp och våd ned, fram och tillbaka. Hängt upp, tittat, känt, skakat på, kikat in, plockat ned, flätat... Jag kommer nog att drömma om detta inatt, är jag rädd. Men jag hittade inget att anmärka. Nu ska bara allting packas ihop, snyggt och prydligt... /Jon

Snyggat till i smyckesboxen.

Jag har fått lite fnatt och börjat någon slags vårstädningsrensning i skåpen. Garderoberna gick vi igenom för ett tag sedan och Nalles grejer har jag redan sorterat och skafferi, kyl och frys har också råkat ut för mig. Men det känns så skönt när det är ordning och man vet vad man har och var.

Senast i raden att få ordning var mina smycken. Kände att jag inte kunde lägga över det ansvaret på Jon...

Armband, ringar och örhängen...

Armband och örhängen har jag några stycken, lite ont om ringar. Och ingenting har något större värde, annat än affektionsvärde på en del smycken, så det är ingen idé att råna oss. ;)

Och några smycken som jag hittade fick mig att lyfta på ögonbrynen. Tror att dessa kommit med i någon hemlig påse från Glitter - för jag tror inte jag själv valt dessa...

Inte riktigt min stil...

Jag tog även fram och kikade på min lilla samling med stenar. Jag vet inte vad alla heter, men tycker att de är fina. Den färgade bergskristallen tycker jag om, men favoriten just nu är en liten svart sten som inte ser så munter ut. Men håll upp den mot ljuset och den ser inte alls lika svart ut längre. Lite symbolik i den: det är aldrig så mörkt som det ser ut.

Vet någon vad den heter får ni gärna berätta det! Kan det vara en apachetår?

Min lilla stensamling.

Även halsbanden på krokarna Saturnus i härlig retrostil fick sig en liten genomkörare, och jag är ganska nöjd över ordningen som jag åstadkommit. Får se vad jag tar mig an härnäst. Kanske dags att börja om igen...? /Jenny

Halsbanden på färgglada Saturnuskrokar.

Kvällspromenad på Örlen.

Solen har strålat och vi har varit ute och promenerat i det fina vädret. Så skönt på isen nu, förvånades lite över att inte fler var ute och njöt...

Vi har också tittat en del på skidtävlingarna på TV, lite Vasa-lopp och lite VM, lagat en del mat, städat och tagit fram några utemöbler - för nu sprudlar vårkänslorna! 

Först upp från planteringen i onsdags var inte helt oväntat krassen (fröna var alltså inte helt förstörda), men vi håller tummarna för att resten också snart ska dyka upp.

I början på veckan har Smartson lovat att multiskridskorna ska komma och vi hoppas att inte isen ger med sig i första taget. Kanske kan det bli en liten tur på Vättern...? Veckan ser mycket lugn ut men onsdag är förstås en lite speciell dag för oss.

Hoppas att ni också får en härlig vecka med många glädjeämnen!

Detta är en supergod vegetarisk färssås som passar perfekt till spaghetti. Vi använder lätt crème fraiche paprika & chili från Arla Köket, och den gör verkligen underverk för maträtten. Mycket god smak och lagom stark. Hackad lök, vegfärs, tre pressade vitlöksklyftor, grädde och soja är övriga ingredienser i denna enkla och smakrika sås. Till stekningen använder vi olja och smör.

Lady och Lufsen-mat för vegetarianer

Vi har prövat en ost- och skinkpaj som vi fått genom Felix FörbeRätt-kampanj på nätet. Eller rättare sagt, vi gjorde pajen och jag åt den, av den enkla anledning att det var skinka i pajen - till och med litegrann i pajdegen...

Att göra denna paj var väldigt enkelt. Först hällde vi smuldegen i en normalstor pajform och lät den tina cirka tio minuter. Sedan förgräddade vi pajskalet i ytterligare tio minuter, innan det var dags för själva fyllningen.

Fyllningen såg ut att svämma över formen en aning...

... men när pajen var färdiggräddad, såg allt mycket normalpajigt ut. Och gott var det också! Jag provsmakade en bit, och den smuliga botten var helt okej, fastän jag är mer van vid lite mer fiberrik pajdeg. Skinksmaken var tydlig, och även en viss "äggighet" gjorde sig påmind. Som tur är gillar jag ägg, så för mig var det här en toppengod och toppenlätt paj, och nu har jag några matlådor att ta med mig till jobbet. /Jon