Ser man på! Vinter och det är faktiskt minusgrader ute. Det faller lite lätt snö och i badviken var det så pass fruset att vi vågade oss ut en bit på den glashala isen. Nalle gjorde sitt bästa för att få bort den - han ville ju bada!

Idag åt vi höstgryta, inte för att det är höst men vi kallar maträtten så. En gryta med grytbitar, gräddig sås, morötter, persilja, gräslök och annat gott i. Till den blev det kokt potatis, lingonsylt och vitkålssallad. Maten fyllde på med gott om energi, för hittills har dagen gått åt till tvätt, städ, en halv Nalledusch, promenader... Hurra, vad roligt!

... får vi inte lika ofta som vi skulle vilja. Det är alltid roligt när någon tar sig lite tid och skriver några rader i vår gästbok. Idag fick vi en hälsning från en av mina äldsta vänner, Magnus. Han och jag gick i samma klass från förskolan och ända fram till examen i nian. Vi har med andra ord vuxit upp tillsammans, och fortsatt hålla kontakten genom åren.

Ett av våra stora gemensamma intressen, film, har varit ett starkt lim i vår bekantskap. Magnus har varit medregissör, medproducent, kameraman, rekvisitaansvarig, stuntman, sakkunnig, pyrotekniker, kreatör och inspiratör, för att inte tala om en fantastisk skådespelartalang, i ett otal av S/B Pictures storfilmer och sketcher.

Jag skulle kunna räkna upp hur många prestationer som helst, men då skulle detta inlägg bli alltför långt. Därför nöjer jag mig att konstatera att en bättre filmskaparkollega kunde jag knappast haft. Kanske kan vi någon gång framöver publicera några videoklipp från vår storhetstid? Vi får se...

Däremot kan jag inte motstå att lägga ut gästboksinlägget här, för jag blev väldigt rörd av att läsa Magnus vänliga ord. Det var så roligt att han, trots att jag stundtals kunde vara väldigt envis (snudd på diktatorisk) i mina åsikter om hur vi skulle göra, ändå minns vårt filmande med glädje.

Det gör jag också, och precis som Magnus är jag glad över att mina föräldrar gav oss en massa god mat så att vi hade tillräckligt med energi för att göra alla superfarliga (nåja...) stunts, och rekvisita så att det nästan inte gick att känna igen oss (ja, jag har spelat jungfru Maria med ett par tennisbollar innanför blusen...)!

Hur som helst, här är Magnus gästboksinlägg:

Magnus, du är en klippa och som klippt och skuren för rollen som pälsmösseförsedd rysk u-båtskapten! Du var också en fenomenal kvinnlig gymnast från forna öststaterna, men med tanke på att vi ju faktiskt är några år äldre nu, tror jag faktiskt att just den rollen idag skulle gå till någon annan. Det gör fortfarande ont i kroppen bara att tänka på den scenen... Men det var en fantastisk prestation! Lite "don't try this at home", fastän det var just det vi gjorde...

Spadriga, tavarisch! Kul att höra av dig. Lev & må! /Jon