ihemmetslugn

26 maj 2013 19:57

och detta kan provocera också tydligen.
Jag säger inte förskola utan (håll för öronen nu) DAGIS....

Jenny och Jon Sjöberg

26 maj 2013 20:20

Mig provocerar det inte, vill också säga dagis. Det hette det ju förr, men det är visst någon skillnad nu...

Vi har inte ansökt om dagisplats. :) /Jenny

Nathalié - Mamma till Charlie

26 maj 2013 21:05

haha, ja nu går nog vissa i taket tror jag :). säger faktiskt dagis också, men så rättar jag alltid mig själv och säger förskola fastän förskola för mig är när man är 6 år och går ett år i förskola innan man börjar ettan.. för så var det ju när jag var liten hehe.

har inte ansökt om förskoleplats heller. har en väninna som sa att jag skulle göra det direkt charlie var född, men jag vet inte när jag ens vill att hon ska börja på förskola! vill vara hemma med henne tills jag känner att hon är redo om man kan säga så. och planerande av dop har jag lämnat över till Jonas, för jag förstår inget av det där och han kan ta hjälp av sina systrar iaf =).

Jenny och Jon Sjöberg

26 maj 2013 21:44

Här i Tibro tar de inte emot ansökningar tidigare än ett halvår innan barnet fyller ett år, för så gammalt måste barnet vara när det väl ska börja.

Alla i föräldragruppen har ansökt åt sina barn och det har varit ett himla hallå om var barnen ska hamna, stora grupper och oreda överhuvudtaget.
Det låter så rörigt när jag hör dem prata om det och kommunen verkar ha noll koll i framförhållning. Stora grupper och ont om personal - kan det verkligen leda till något gott...?

Hos oss ser ju situationen lite annorlunda ut. Jag har ju en tid innan Ian varit hemma med Nalle (utan någon som helst inkomst bör tillägas så jag inte retar upp någon nu).
Det har ju varit tufft ekonomiskt men vi känner vårt ansvar för Nalle och har löst det så här.
Nu fyller han snart tio och det var väl ingen som trodde att han skulle bli så pass gammal. Men när det bara var jag och han motionerade vi en hel del och det har ju hjälpt honom fysiskt. Det har inte varit lika lätt sedan Ian kom men jag försöker ge honom tid också.

Det är mycket med det där, men jag har inget jobb som väntar mig. Och så länge som jag inte står som arbetssökande eller studerar så har vi inte rätt till några timmar på dagis. Först när han är tre år kan vi få 15 timmar i veckan. Vi har hört oss för och väljer att avvakta med dagis.

Det får blir Familjecentralen, kyrkans verksamhet, familjegympa med mera för oss.

Här var det inga konstigheter med dop. Vi är ju medlemmar i kyrkan så då är det gratis. Vi ringde och hörde oss för om en ledig tid och fick en. Sedan valde vi att träffa prästen i kyrkan och diskutera kring dopet, vi bor ju så nära kyrkan annars hade han kommit hem till oss.
I vårt fall blev det dop med en annan flicka men de hade inga önskemål om psalmer så vi valde alla, blev tre stycken. Väl i kyrkan var dopet över på en halvtimme. Men flickan hade typ tusen släktingar och man skulle dela upp på varsin sida som vid bröllop. Så på andra sidan var det fullproppad, typ.

Det är ju egentligen inte frågan om någon namngivning för den biten sköter Skatteverket utan snarare ett intåg i kyrkan.

Det där fixar ni säkert! :) /Jenny

Eva

27 maj 2013 09:27

Jag tror att det är av någon anledning barnen föds hjälplösa (tror att meningen är att de ska knyta an till sina föräldrar). Bästa starten måste vara att vara nära sina föräldrar.
Eva
(tror så trots att jag inte har barn själv men sett en hel del av hur djurföräldrar sköter sina ungar)

Jenny och Jon Sjöberg

27 maj 2013 10:29

Det var fint skrivet. :)

Men det här är ju något som jag funderar en hel del på... Kommer han få några kompisar nu? (Fast på BVC sa de att barn inte leker med varandra förrän de är tre år, men det vet jag inte om det stämmer...) Kommer han att bli mammig nu? Eller kanske trygg och självständig?

Många frågor, men märker vi att det inte fungerar får vi lösa det hela då. Jag vill ju gärna vara med honom så mycket som möjligt, men hur länge vill han vara med mig...? /Jenny

Eva

27 maj 2013 11:55

Naturligtvis blir han trygg o självständig, eftersom Ni är lyhörda för honom o hans personlighet. Kolla vad som skrivs om dessa "extra jobbiga ungdomar" - de har inte haft en normal uppväxt i 99 fall. De saknar alltså den trygghet som de skulle fått som barn.

Jenny och Jon Sjöberg

27 maj 2013 13:16

Jag hoppas att vi kan ge Ian en trygg och kärleksfull uppväxt. Det går förstås om han skulle gå på förskola också. Men en skola är ju inget hem.
Precis som med Nalle så är Ian vårt ansvar nu och vi ska göra vårt bästa. Säkert kommer han att hitta på en hel del bus men jag hoppas att det blir inom gränserna för vad ungar kan ta sig för. (Och att det inte blir något som han fastnar i.)
Att lära ut vad som är rätt och fel faller ju på oss vuxna också. /Jenny

Caroline, längtan efter fler barn!

27 maj 2013 22:18

Vi ställde nog oss i kö bara en månad innan han skulle börja och fick en plats direkt, vem vet, vi kanske hade tur :)

Jenny och Jon Sjöberg

28 maj 2013 04:28

Det har tydligen varit en ordentlig baby boom på sistone. Och det i kombination med att dagis läggs ner eller stängs på grund av reperation är inte så lyckat. /Jenny