... och förmiddagen regnade det lätt, så det blev en blöt rastning innan jag och Ian gick till Familjecentralen. Knökfullt med barnvagnar där! Så många bebisar har det nog aldrig varit. Det blev inte mycket sång för Ian den här gången heller. Sitta still är ju tydligen dööööden. Han roade sig med annat och roligast var att leka med sopborsten...

På hemvägen sken solen och på Baan Thai (ja, det blev hämtmat igen...) träffade jag på en av ledarna från kyrkan. En dag för tidigt kan man säga, för kyrkans öppna förskola drar igång imorgon och dit hade vi tänkt bege oss.

Under eftermiddagen var det en kille här för att kolla på vår spis och lämna offert på att sätta in en spiskassett. Jon bokade in detta möte igår, men Jon glömde bort att han skulle ju jobba över idag. Men det gick visst att lösa ändå och han kom hem och var med. Om det inte blir för dyrt lutar det åt den här insatsen från Keddy.

Vi väntar fortfarande på vår ytterdörr också. Jag var i kontakt med företaget i början på veckan och tyvärr står det första leveransdatumet fast. Men dörren hade lämnat målningsstationen och var på väg till monteringen. Men inte förrän nästa fredag ska den skeppas iväg från fabriken och då tar det ytterligare några dagar innan leveransen sker dörr till dörr med vår dörr så att säga...

Jon har förresten fått ut schema för de närmsta veckorna och det var nog tur att han fick ledigt i samband med att Ian fyller år. Det rör sig nämligen om en hel del extratimmar på jobbet för hans del, bland annat fem övningsdygn inom de tre närmsta veckorna. Det kan ju bli lite tufft för oss båda.

Ian har dessutom sovit dåligt de senaste nätterna och det har resulterat i färre sovtimmar för oss. Hoppas att det är något tillfälligt för dagen behöver inte börja före sju på morgonen... och inte mitt i natten heller för den delen. /Jenny

Jag öppnar ytterdörren. Två äldre kvinnor står på trappen.

Jag: Hej.
X: Hej.

Lite tystnad.

X: Vet du om att barn och ungdomar i Amerika har lätt att komma åt pornografi på nätet?

Förbluffad tystnad.

Jag: Öhhh... Nej.

Det var en öppningsreplik som jag aldrig kommer att få höra igen. /Jenny