När jag väntade Ian sydde jag några mössor för det var ett mycket roligt tidsfördriv. De syddes i flera olika storlekar och Jon och Ian var så söta när de hade på sig matchande.

Jon och Ian för länge sedan...

Men sedan kom det av sig med allt vad sömnad heter. När pysselrummet stod färdigt i källaren väcktes suget igen, men tiden fanns ju aldrig till. Och inte kunskapen heller för den delen.

Att få barn har däremot öppnat många nya bekantskapsdörrar och bakom en av dessa dörrar bor Anna och hennes familj.

Anna i sin syateljé.

Hennes ena dotter Jasmin är bara några månader äldre än Ian, och dessutom väntar de tillskott i januari. Tidigare i veckan följde jag med henne och köpte lite tyger och idag var jag hemma hos henne. Hon visade hur man syr en barntröja.

Jag försökte lyssna så uppmärksamt som jag bara kunde, tacksam för att hon ville hjälpa mig. Min hjärna kokade nästan ett par gånger, särskilt rörigt blev det när det kom till muddningen. Den biten känns inte alls så självklar, men jag får öva vidare så kanske det sitter så småningom.

Anna är självlärd och jag är jätteimponerad. Med hennes hjälp känns det som att jag fick ett litet försprång för att kunna sy själv. Och faktiskt att det redan idag blev en tröja färdig!

Tröjan som jag sytt till Ian!

Nu hade ju Anna betydligt större koll på sina maskiner än vad jag har. Vår overlock krånglar lite och jag har inte tvillingnålar på min vanliga maskin. Men det ska det investeras i nu för det skulle nog fungera även på min gamla maskin.

Hur som helst så var det jättekul att vara lite kreativ och skapa något. Givetvis gick det lättare när jag hade någon som visade och någon att fråga men jag får väl försöka lite på egen hand så får vi se hur det går. Viljan finns! /Jenny

Ty vi har bakat.

Från 20.15 igår kväll till 6.45 imorse. Tio och en halv timme alltså. Vi misstänker ju att han är sjuk, för det här hör ju inte till det vanliga precis. Men tänk så skönt om han äntligen börjar sova länge! Fast det här rör sig nog snarare om en engångsföreteelse. Men vi trötta föräldrar fick ju sova lite längre och tackar så mycket för det!