ihemmetslugn

13 februari 2014 14:17

Det är nog en väldigt speciell känsla av att få känna sparkar inifrån sin egen mage :)
Släng över lite foglossning och illamående till Jon vettja ;)

Jenny och Jon Sjöberg

13 februari 2014 14:30

I förhållanden ska vi ju dela på allt. Han kräktes ju några gånger där för några veckor sedan, men jag har en massa gånger upp. Hahaha! /Jenny

Malin

13 februari 2014 18:05

Åh vad mysigt, och speciellt då Jon också kunnat känna :)
Hoppas min lille skrutt blir mer aktiv,:)
Kramar

Jenny och Jon Sjöberg

13 februari 2014 19:14

När den här väl kom igång så gjorde den det ganska snart med lite starkare sparkar. Men än märker jag inte av bebisen så ofta. Er baby gör sig säkert mer till känna snart också. :) Det är ju ett kvar för oss båda... Kramar! /Jenny

Linda

13 februari 2014 20:17

Små sparkar av förväntan! Måste vara härligt, även om det är annat än vad du var van vid med Ian. Denna person kanske inte gillar att gympa (eller att städa, kanske var det det Ian gjorde) i magen.  ;)

Jenny och Jon Sjöberg

13 februari 2014 20:35

Det kanske är en lugnare en som kommer att gilla att sova länge och mycket, och gärna sitta och pyssla med mamma. Kan ju alltid hoppas. :) /Jenny

Fru P

13 februari 2014 22:27

Va mysigt med sparkarna!!

Hoppas det blir bättre med illamåendet och foglossningarna snart!

Kram

Jenny och Jon Sjöberg

14 februari 2014 07:58

Jag har börjat ta till att sova med kudde mellan benen och sover lite bättre nu. Nu börjar det närma sig en vecka sedan förra kräkningen så det är skönt även om illamåendet dyker upp då och då. Men det kanske är på väg åt rätt håll. :) /Jenny

Lina

15 februari 2014 18:33

Åh mysigt med sparkar och liv i magen! Det är en så speciell känsla det där! Jag tycker från min sida att tiden rusar på så fort, kan dock tänka mig att du kanske inte riktigt har samma åsikt = ) Det brukar alltid gå långsammare för den som ska igenom hela processen.

Jenny och Jon Sjöberg

15 februari 2014 19:46

Den här verkar ju leva om lugnare än vad Ian gjorde. Han var riktigt besvärligt ibland. Tror han siktade på revbenen... ;)
Fast det kan ju ändras.
Ibland går tiden ganska fort, men det känns hur som helst väldigt långt till sommaren. Jag känner mig redan jätteklumpig. Vi la golv i källaren idag och det var ju inte det lättaste att kräla omkring på golvet när det var en mage som tog emot. Sedan är det krångligt att ställa sig upp och sätta sig ner... Får se hur foglossningen mår sen.
Men det kunde ju förstås vara värre. /Jenny