Jon hade en strulig dag på jobbet och jag tappade mobilen i golvet. Det har ju hänt förut utan dyra konsekvenser. Men nu svartnade den och jag fick inte igång den. Inte den bästa av dagar idag alltså. Jag blir så fruktansvärt irriterad när jag råkar ut för teknikstrul.

Min avstängningsknapp har inte fungerat på länge, så jag har den på dygnet runt, och det försvårade det hela nu. När Jon kom hem kastade vi oss iväg till Skövde för vi fick en inklämd tid för lagning.

En timme skulle det ta.

Vi for och åt kvällsmaten på Max och återvände efter utsatt tid. Då var den inte påbörjad. Men nu skulle det bara dröja 30 minuter.

Cruisade runt i Skövde, försökte underhålla trötta och uttråkade barn under tiden. Jag är ju väldigt surfberoende så jag kände mig vilsen utan mobilen. Jag fick den i alla fall lagad och betalade lagningen med Swish - på mobilen.

599 kronor för reperation, plus bensinpengar, nota på Max samt försök till underhållning av trötta och uttråkade barn blev resultatet av denna eftermiddag.

Hej då, tisdag. Ví kommer att glömma dig. /Jenny

Efter en längre tid där Isa mest tagit sig bakåt kan vi nu konstatera att hon även rör sig framåt. Först märktes det skillnad idag på Familjecentralen, men här hemma märktes det tydligare att hon nu kryper framåt. Och just "framåt heter spelet" sa min farfar ofta.

Det går verkligen undan när de lär sig saker, de små. Innan hon lärde sig att ta sig framåt, lärde hon sig dessutom att sätta sig upp på egen hand.

Man ska ju inte jämföra barn, men Ian var närmare tio månader när han fick till krypandet och Isa är nu bara några dagar över åtta månader. Hursomhelst kommer det att bli mycket att hålla koll på nu... ;) /Jenny

Det här är ingen bakåtsträvare längre!