Idag var det sista dagen för Ian på förskolan för en lång tid framöver. Han ska ha jullov med oss i lite över tre veckor och förhoppningen är förstås att det inte ska bli något problem med att börja om igen i januari. Jon ska vara hemma under den här tiden så jag får hjälp med aktiveringen. Det är ju lite tungt ibland...

Eftersom det var sista dagen så passade jag på att ta med alla hans kläder hem från förskolan så vi kan gå igenom dem och tvätta upp, byta ut det som han verkar vara på väg att växa ur och så vidare.

Den här första terminen på förskola har varit över förväntan positiv - både för mig och honom. Min önskan var att han skulle trivas på förskolan och rentav längta dit och det har hänt. Vi har ju (bortsett från tiden på BB med Isa) aldrig varit ifrån varandra knappt. Nu har han fått andra vuxna att lyssna till, andra barn att lära känna, nya platser att bekanta sig med, andra aktiviteter, lärt sig nya saker (de arbetar bland annat med teckenspråk som stöd på förskolan), äta annan mat med mera. Han går bara femton timmar i veckan fördelat på fyra dagar och den tiden går ändå ganska fort, men ger mig lite tid på tu man hand med Isa också. För henne har vi inga planer på förskola än i alla fall.

Vi har märkt på Ian att han snappat upp en hel del, kanske inte att allt varit att föredra alla gånger, men i det stora hela så har han utvecklats mycket. Innan hörde vi andra föräldrar säga att deras barn började prata mycket mer när de började på förskola. Just det har vi dock inte märkt i och med att han ändå var tre när han började och pratade mycket redan då. Utvecklingen kommer mer till sådana saker som att gå på toaletten själv (vi hade bara potta innan t.ex.), berätta om sådant som har hänt på förskolan, även om han inte alls är mycket för att ge mig så många bra svar när jag har mina "förhör" efter hämtning, våga göra saker som vi gissar att han sett andra barn göra...

Och under dessa tio veckor har han inte varit sjuk en enda gång. Vi hade väl nästan räknat med att insjukna i kräksjuka ganska omgående allesammans här (har ju aldrig varit det, men fruktar det...), men alla har hållit sig friska. Härligt förvånande!

Men det var inte lätt i början när han inte ville bli lämnad där och jag fick gå därifrån när han var ledsen. Men enligt fröknarna så hade det alltid gått över fort och vid hämtningen så var det helt okej. Någon gång vid hämtningen har jag fått berättat för mig att han ramlat och blivit ledsen. Men fröknarna har kunnat trösta honom och just det finner jag en stor tröst i - att det finns fler som ser till honom och att han vet om det.

Vi har tyckt att det har fungerat väldigt bra med personalen på förskolan och de har det säkert inte lätt alla gånger. Jag och Jon är ju två vuxna på två barn och kämpar ibland... Just därför ville vi visa vår uppskattning, i alla fall på ett litet sätt, genom att överlämna några små presenter idag. Egentligen borde deras arbete, som så många inom skola, vård och omsorg, ha mycket mer uppskattning på flera sätt då de tar hand om familj, nära, kära, släkt och vänner.
Om dagarna lämnar jag det finaste och mest värdefulla i förskolepersonalens händer och utgår ifrån att de ska ge Ian en bra dag och att han ska vara mätt och belåten när jag hämtar. Det känns ibland som något som tas för givet. Det är klart att de är där för att göra sitt jobb, men uppskattning kan ändå aldrig vara fel när man är nöjd med det som de gör. /Jenny

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har något av barnen missat skola det här läsåret på grund av sjukfrånvaro. Efter kyrkgruppen i tisdags kräktes Loe. De hade då varit i badhuset och även om vi misstänkte att det berodde på att han fått i sig klorvatten så kunde vi ju inte vara säk...

Lin och Sia har tillverkat glitterflaskor, ett enkelt men väldigt fascinerande pyssel. I genomskinliga plastflaskor hällde vi olika sorters färgat glitter och diverse småsaker som stjärnor och annat roligt innan vi fyllde upp flaskorna med vatten. Ko...

  Det här pysslet imponerade faktiskt lite på Lin när vi gjorde det, för det var något som hon inte sett innan. Och vid första kollen på utskriften ser allt huller om buller ut, men efter målning och vikning sker det magiska. För i en vinkel bli...

... och så var det inte mer. Och det var inte bara vädret. Kråkfåglar har varit på det igen. Får väl köpa penséer eller nåt istället då...   ...

Nu har Lin börjat om simskolan igen och håller till i stora bassängen, och i helgen var vi i badhuset så hon skulle få träna lite mer. Hela familjen var med och simmade och badlekte, men vi satte även Ian, Isa och Loe på att simma några längder och I...