Så gott som varje natt kommer Loe in till vår säng. Ofta märks han inte alls utan ligger bara helt plötsligt där. Vi har testat bära tillbaka honom och ibland ligger han då kvar i sin säng. Det går jättebra för honom att somna i sin säng och han är inte ledsen när han kommer på natten så någon rädsla verkar inte vara inblandad och det stör oss ju inte så mycket när han smyger in. Men idag frågade jag honom om detta och fick en "jättebra" förklaring. /Jenny

Vi smygstartade med att plocka undan lite sommarsaker i samband med att poolen tömdes, och igår fortsatte vi. Alla träd beskars och det röjdes i rabatter och annat. Vi kom fram till att vi har väldigt många träd: två plommonträd (gula och mörkblå), två päronträd, tre äppelträd, tre körsbärsträd och en björk. Men vi trivs mycket bra med vår trädgårdsprofil och arbetet gick fortare än vi trodde.  Under den kommande veckan, när tid finns, fortsätter vårt höströj för att avsluta det med vedköp och att det sista av barnens leksaker tas in. Vi välkomnar inte vintern med öppna armar, men vi kommer att vara mer redo för den i alla fall.

Igår hade Ian sitt 7-årskalas med kompisar på Stellas Lekland. Ian är inte så mycket för att stå i centrum och ville inte att kalaset skulle vara så stort. Men han ville ha kalas. Och han ville ha det på Stellas. Så han fick välja kompisar som han skulle känna sig "bekväm" med och alla kunde komma. Det blev en fin blandning barn med Loe yngst på sina 3,5 år medan äldsta snart ska fylla 8 år. 

Kalasvärden tog emot barnen vid entrén och de fick armband och västar, vi hade turen att få de riktigt lysande orangea så vi hade väldigt lätt när vi skulle hitta barnen i vimlet. Ian hade valt Undervattenrummet och där samlades barnen först för att överlämna presenter och äta menyn som Ian önskat - det blev hamburgertallrik. Efter stunden i kalasrummet, som var lite för kort när så många mindre barn ska få i sig, väntade leklandet på dem. Eftersom barnen skulle få äta varm mat och leka så mycket som möjligt så fick presentöppningen vänta. 

Kalaset varade i runt 2,5 timme och det var flera varma, trötta och svettiga barn som åkte hem efter kalaset som Ian var supernöjd med - helt i hans smak, precis som det ska vara när man firar sin speciella dag.

Sedan en tid har Ian en GPS-klocka på sig när han inte är hemma. Nej, den stoppar inte bilar från att köra på honom, men vi känner att vi litar mer på honom och har givit honom friheten/ansvaret att ta sig delvis till och från skolan själv. Jag som är ett kontrollfreak tycker att det har varit väldigt smidigt att kunna nå honom om det skulle behövas, att han har kunnat ringa när han är på väg hem så jag har kunnat möta honom (för en del av vägen är cykel- och gångbana) eller att vi har kunnat ringa honom för att kolla hur det går. För att ringa är väl kanske den bästa funktionen med klockan då GPS-positioneringen varit sen att uppdatera. Vi kom fram till att en klocka skulle fungera bättre än en mobil då klockan sitter där på armen (inte samma risk att den kommer bort, blir stulen eller att den används till spel och annat) och denna modell är vattentät så han behöver inte ta av den när han duschar. Den har klocka, analog och digital, stegräknare, uppringningsfunktion, trygghetszon (vi får sms-larm om han skulle ta sig utanför den zonen vi angett och även sms när klockan tas av), kamera och bildhantering och han kan inte bli uppringd av andra än de numren som vi lagt in i telefonboken så han kan inte bli störd i skolan. Det mesta med klockan har varit positivt men just postioneringen har varit missvisande flera gånger och det är ju inte bra, dock finns ju möjligheten att ringa om oron blir för stor. /Jenny

Vaknat upp i ett mörkt hus och mörkt område då strömmen gått här och på fler ställen. Tur vi har andra ljuskällor att använda tillsvidare.

Lite klipp och klistra i all enkelhet.

Ett par intressanta nyheter att testa i helgen. Hoppas de smakar gott!