Doktor Dolittle har en märkvärdig förmåga: han kan prata med djur. Och i denna film får vi också höra vad de har att säga. Det visar sig vara en hel del - och de många olika djuren som bor hos Dolittle har väldigt härliga karaktärer. Doktorn själv är en excentrisk enstöring som motvilligt ger sig ut på en lång och farofylld resa tillsammans med sina djur och en ung lärling för att rädda livet på drottningen av England. 

Robert Downey Jr. är faktiskt en av mina favoritskådespelare, och han är som klippt och skuren för rollen som doktor Dolittle - ungefär som Johnny Depp ÄR kapten Jack Sparrow. Filmen var ganska rolig och spännande utan att riktigt nå upp till den högsta toppen, men den var helt klart sevärd för såväl barn som vuxna. /Jon

För att inte ha så brant för t.ex barnvagn vid nya grinden

fick det bli en liten personlig gjutning.

Vi hade en liten förhoppning om att Sommarland skulle kunna arrangera Scary Sommarland i år igen. Det var så uppskattat av oss ifjol! Men svaret var negativt även där.

I Forsvik finns Göta Kanals första sluss och där var vi i förmiddags för att bevittna en slussning. Det går ju lite långsamt att hissa upp båtarna, men är ändå en intressant företeelse som inte hör till det vanliga. Inga ungar ramlade i vattnet, men vi blev ändå blöta...

För inte långt efter att vi satt oss ner med våra glassar från nyöppnade Stationsglass i Karlsborg började det regna. I glasscaféet i det gamla stationshuset serverades krämig italiensk glass i flera spännande smaker. Barnen åt dock Dumle-strutar och de små fick avsluta sina i bilen då vi  på grund av regnet for vidare.

Vi körde ett varv och gjorde det vi kunde i den militära hinderbanan och körde även lite utav stridshinderbanan. Regnet dämpade vår framfart så smått men vi fick ju ändå en stund av aktivering. Hemåt mot försenad lunch... och torkning.

Sol, bad, snorkling, piggelindrinkar, vattenkrig, glass

- vi har verkligen försökt att ta tillvara på den lilla värmen vi fick.

Igår var det årets 200:e dag och tillika min 200:e dag av aktivitet "med mening". Sjukdomar och skador (inte tillräckligt stora i alla fall...) har fortsatt att hålla sig borta och jag har motionerat vidare. Då förstås även under våra husvagnssemestrar också, så jag har sett mer av Kumla och Hafsten än jag tänkt...

Och nu velar jag om ifall jag ska fortsätta eller ej... Det börjar på att bli en lite tråkig "träningsform" och ibland mer något som jag gör bara för att och inte för att jag vill. Från början trodde jag ju aldrig att jag skulle kunna hålla på så här länge.

Lite över 75 mil har jag tagit mig i år och hade jag gått in för det hade det ju blivit längre, men vissa dagar har lusten att anstränga mig inte alls funnits... men jag har tagit mig ut ändå.

Igår blev det 5,10 km på 30 minuter och den tiden skulle jag vara nöjd med som sista tid då konditionen verkligen gått upp och ner. Att bara gå/jogga känns inte så allsidigt fast är ju ändå rörelse.

Men när motivationen är svår att hitta, ibland även tiden och orken då detta är något som kommit i sista hand och nu när det är sommar känts som något som varit krångligt när vi varit iväg på semester, lutar det åt att det tar slut här. /Jenny

Vi hade ett oväntat besök av Sommarskuggan igen. Den här gången hade Sommarskuggan lekt i lekbussen och lämnat skuggslem efter sig. Då bestämde vi oss för att det fick vara nog med kladdandet av slem här och beslöt oss för att tillverka en fälla för att fånga Sommarskuggan.

Men nu gick det väl så där med fångsten... Det verkar istället som att de som tänkt lura blev de som blev lurade.

Så var turen kommen till vår lilla badanka Isa att få sin egendag. Ifjol var Ian och jag på upplevelsebadet i Arena Skövde, men Isa har inte varit där sedan hon var liten. Nu är hon ju en stor tjej som kan simma och hoppa från höga höjder, så vi tyckte att det var passade att hon fick prova på allt nytt och spännade som finns där.

På grund av coronapandemin har Arena Skövde valt att begränsa antalet besökare och ha ett förmiddags- och ett eftermiddagspass. Att detta sommarväder lämnat mycket övrigt att önska, och det faktum att Skara Sommarland aldrig öppnade denna sommar, har bidragit till ett högt besökstryck på Arena Skövde. Därför gällde det att vara där i tid om man ville vara säker på att få en plats på förmiddagen, fast trots att vi var där i god till innan kölapparna skulle släppas var vi långt ifrån först. Kön ringlade också en bra bit efter oss när de slutligen öppnade, men vi hade i alla fall tur och fick komma in. Tyvärr råder totalt fotoförbud i hela upplevelsebadet, så det fick bli några bilder utanför istället.

Isa hade hursomhelst jätteroligt och det fanns mycket mer att se och göra än hon hade anat. Hon ville pröva alla vattenrutschbanor - till och med den lilla i bebispoolen! - och vi skvalpade runt i vågmaskinen, sögs med i den strömvirveln utomhus, badade bubbelpool och chillade lite i varsin solstol när solen faktiskt behagade titta fram mellan molnen en liten stund, innan vi åt lunch och gjorde allting igen. Och igen, och igen...

Till slut hade klockan sprungit iväg så pass att det var dags att lämna badet innan eftermiddagspasset skulle dra igång. På vägen ut köpte vi Arena Skövdes maskot Simsalabim, eller "Bim" som Isa döpte den till, som ett minne av en riktig toppendag.

Efter allt plaskande var vi fikasugna och åkte till Rådhuscaféet vid Hertig Johans torg. Solen kikade påpassligt fram igen och vi åt och drack gott under ett jätteparasoll innan vi kikade på lite konst inne i caféet och sedan promenerade tillbaka till bilen genom ett somrigt varmt och sådär härligt semesterlugnt och lummigt Skövde.

Hemma väntade den sedvanliga egendags-berättelsen för de väntande syskonen med tillhörande bildvisning, och Isa pratade glatt om allt skoj vi gjort. Lin verkade dock mest vara intresserad av Bim... Nu har alla utom Lin fått sin egendag, men minstingen får redan nog av mamma och pappas uppmärksamhet som det är, så hennes speciella dagar får vänta lite till. Nu hoppas vi att de andra tre har fått upplevelser och minnen som räcker en bra bit framåt i tiden. Det är kul att ge dem det, men det kostar på... fast det är de förstås värda flera gånger om. ;-) /Jon