På förmiddagen var hela familjen ute och plockade skräp. Vi inriktade oss på lekplatsen vid Ånaplan, området kring förskolan och vägarna dit och tillbaka. Vi har ju varit ute och plockat tidigare år och vi blev positivt överraskade över att vi inte hittade lika mycket skräp i år, trots pandemi. Det enda "corona-skräp" vi hittade var faktiskt ett enda munskydd, vilket var glädjande med tanke på hur många sådana skydd som slängts världen över de senaste åren.

Det är lite svårt att förklara för barnen (och även för oss själva) varför det här är något som vi ska göra. "Varför ska vi plocka upp andras skräp?". Det borde ju vara en självklarhet att inte skräpa ner i naturen över huvudtaget men så är det ju tyvärr inte. Fast genom att hjälpas åt att plocka upp allt bråte, oavsett vem som slängt det, minskar vi den negativa miljöpåverkan på naturen och haven och det tjänar ju allt levande på i slutändan.

Sedan behöver såklart samhället och världens nationer jobba tillsammans, för när man hör att närmare 150 miljoner ton plast finns i världshaven, eller att det bara i lilla Sverige slängs över 1 miljard (!) fimpar i naturen, måste man ju vara bra avtrubbad för att inte reagera med bestörtning. Och det är ändå långt ifrån allt skräp som finns därute. Därför kände det bra att kunna göra vår lilla del i förbättringen.