jennyjon - vår vrå av världen - livet med fem barn

Senaste inläggen

Av Jenny och Jon Sjöberg - Måndag 17 juni 14:22

På förmiddagen var det Sommarsagostund på biblioteket och jag var där med Lin och Sia. Det fanns också andra aktiviteter som att räkna snäckorna som var gömda här och var och även gå en Mamma Mu-inspirerad tipspromenad. Vi hann med båda två innan sagostunden började.



Efter var det bara iväg hem igen för att fixa lunch till Ian och Isa (och de andra förstås) så de skulle hinna äta innan det var dags för samling för Kyrkhängslägret som de skulle iväg på. Det är bara en övernattning som väntar men dygnet har ett väldigt späckat och roligt schema.

Den här veckan består helt klart av lite av varje innan det är dags att fira midsommar!/Jenny

Ian · Isa · Lin · Sia
Av Jenny och Jon Sjöberg - Måndag 17 juni 07:45

Två plus i rad vid invägningarna ville jag verkligen inte ha så i veckan har jag steppat upp träningen. Jag har börjat jogga utöver min "vanliga" inomhusträning på 30 svettiga minuter.



I onsdags testade jag jogga 2 km. Det tog 10:56 minuter. Sen täntke jag att jag testar coopertest: att springa så långt jag orkar på 12 min.


 


2,3 km är mycket bra för kvinnor i mitt åldersspann och vid första tillfället var jag 40 m ifrån, andra gången 10 meter ifrån och vid tredje gången klarade jag det: 2,35 km på 12 min.


 

Igår ville jag dock kombinera den vanliga träningen med att jogga lite längre, så vi for till Rankås och jag gav mig ut i det gula spåret, ett spår som visade sig vara lite av en bergochdalbana. Vid målgång tyckte dock appen att jag bara gjort 4,8 km så jag yrade runt lite till för att verkligen få ihop 5 km och när jag klarat det visade appen 29:09. Trodde ju aldrig att jag skulle klara 5 km under en halvtimme!



Att träna mer utomhus var ju mitt nyårslöfte så nu har det till viss del börjat att infrias, men sådan träning där hemmet lämnas fungerar inte alltid då barnen förstås inte går att lämnas hursomhelst, så inomhusträningen måste fortsätta för att bibehålla den rutinen. 

Men gav den extra träningen någon utdelning då?

45 veckor senare. 315 dagar. Träning varje dag. Och ännu lite mer träning under senaste veckan.

Jomenvisst blev det minus vid dagens invägning. Hela -1,5 kg under senaste veckan och totalt -27,4kg!

Och där var alltså delmålet på -27,4 kg fixat. Mot slutmålet och det är -30,4 kg. Det vore ju roligt att klara det innan det gått ett år. Men 3 kg är mycket nu. /Jenny

 


Av Jenny och Jon Sjöberg - Söndag 16 juni 08:00


Lite bortkomna kände vi oss allt på denna gigantiska spelmässa som vi besökte i Jönköping igår. Men Ian och Loe hade önskemål om att få besöka DreamHack och det var ju faktiskt så att det fanns något för alla.
Den förste som vi ramlade över var Noobelis och honom hade Loe koll på så det blev en och annan selfie tagen där direkt. DreamHack anordnades på Elmia och byggnaden kändes gigantisk och vi såg nog inte hälften av allt som fanns att se, men samtidigt var det väldigt många fler besökare och det var långa köer till det mesta. Till exempel var kön för Keebabbs meet and greet enorm så där nöjde vi oss med att bara titta på och likaså när Filip Dikmen ledde några matcher med spökboll.

Mer tur att vara på rätt plats vid rätt tillfälle var vi när det kom till Fröken Snusk, även om det egentliga upplägget för henne sprack då tanken var att hon skulle har lirat Mario Kart mot slumpvalda besökare. Men tekniken krånglade och efter att hon testkört blev det istället frågestund och meet and greet.

Isa, Lin och Sia räckte upp sina händer för att bli valda för att få komma fram och få en liten pratstund, bild och fotografering med Fröken. Och efter att ha väntat en stund hade de turen att få komma fram och det blev ett häftigt ögonblick. I Karlstad på Mello såg vi ju henne bara på håll, men här stod vi ganska nära och tjejerna kom ännu närmare. Under frågestunden var det en gäst som ville att hon skulle sjunga så det blev lite sång och Lin räckte också upp handen för att ställa sin fråga: "Är du Sommarskuggan?" Men till den frågan var Fröken Snusk helt ovetandes om vem ens Sommarskuggan eller Sommarlov var... 



Att besöka DreamHack var en annorlunda upplevelse och vårt gameande är ju obefintligt, mest Ian och Loe som spelar, men inte alls i den omfattning eller med det intresset så att detta arrangemang var något som de hade koll på i detalj. Men det var ändå roligt att fått chansen att besöka DreamHack och få en större inblick i denna värld.

Och så en liten film.


Ian · Isa · Kändisar · Lin · Loe · Sia · Utflykter
Av Jenny och Jon Sjöberg - Lördag 15 juni 14:30

Lin har nu läst ihop till det sista läsmärket, det svarta, och hon var superstolt när hon hämtade ut det. Vi har förstås valt böckerna som hon ska läsa och suttit med henne och tipsar återigen om det här motiverande sättet i lästräningen. Talong finns att hämta ut hos Akademibokhandeln.


Lin
Av Jenny och Jon Sjöberg - Lördag 15 juni 08:15

En petunia night sky och en petunia circus sky var det bara kvar i blomstället när vi skulle köpa - vilken tur! Och ännu mer tur att jag fick liv i dem då båda hade nära döden-upplevelser. Dessa blommor är ju så ljuvliga och alldeles i närheten av där de växer mognar jordgubbarna för fullt! Vi siktar på att ha fått tillräckligt så det räcker till midsommartårtan och det ser väldigt lovande ut.


Av Jenny och Jon Sjöberg - Fredag 14 juni 06:15




"Platespotting, det kanske vore nåt för oss?" Ja, nåt i den stilen sa vi till varandra i slutet av 2004, då vi först hörde talas om denna bil-lek som ett tidsfördriv när vi skulle ut och åka (då fanns ju inga smartphones...), och i början av 2005 såg vi så, i Mariestad, vår första registreringsskylt med 001. Vi bestämde oss för att man måste se nummerplåten samtidigt tillsammans, i nummerordning och bara "live" - bilar på teve, fotograferade bilnummer eller liknande skulle alltså inte gillas. Utländska skyltar var heller inget alternativ, endast svenskregistrerade bilar, bussar, lastbilar, släp och andra fordon. Våra egenkomponerade regler gjorde att vår platespotting, eller "registreringsnummer-spaning", ännu mer kändes som vår speciella grej som bara vi hade. Föga anade vi då att detta lilla tidsfördriv skulle pågå i nästan tjugo år...



Dels blev det med åren färre och färre längre bilturer tillsammans, dels blev de smarta mobilerna och sociala mediernas intåg en extra distraktion från leken. Men när vi skaffade barn blev det ofrånkomligt ännu svårare, då Jenny ofta fick sitta i baksätet på våra färder för att passa på barnen. Därifrån var förstås sikten dålig, så många nummer passerade obemärkta förbi. Jag var väl inte så uppmärksam alla gånger, till fru Hökögas stora förtret...

Men ibland gjorde vi små avancemang i den tresiffriga listan och trots att det bara skulle vara ett litet harmlöst tidsfördriv tog hjärtat alltid några extra glädjeskutt när "rätt" nummer plötsligt dök upp längs vägen. Vissa dagar kunde vi se både två och tre nummer på samma färd, och blicken började efter en tid att automatiskt skanna av mötande bilars skyltar - det blev helt enkelt en vana. Jag minns den snudd på euforiska känslan då vi på en parkering osannolikt nog såg två bilar med "syskonnummer" stå parkerade bredvid varandra. Genom åren blev det en hel del fotograferande av andras (och egna) fordon, särskilt jubileumsnummer, även om vi alltid varit noga med att aldrig lägga ut bilder på hela registreringsskyltarna. Men säkert har en del undrat vad vi hållit på med egentligen...



Ett tag gick det väldigt trögt, inte minst när de nya skyltarna med en bokstav på slutet infördes kändes det segt och vi började misströsta och prata om ifall vi skulle lägga ned det hela. Det var ju ändå bara en lek... Men skam den som ger sig, vi gav aldrig upp! Efter 900-strecket gick det dessutom förvånansvärt nog relativt snabbt, och de sista tjugotalet bilar började vi på varsitt håll spana efter, på ställen där vi anade att vi kunde hitta dem senare tillsammans. Från 990 och framåt hade vi till och med en lista över var dessa bilar antagligen stod, så att vi snabbt kunde beta av dem när målet äntligen hägrade. Fusk? Kanske, men det var ju ändå vår lek och våra regler...

Och så, igår, till slut: Nummer 995, som gäckat oss länge, stod där Jenny en gång sett den och vi kunde till fots ta oss till 996, vidare till 997 - som var ett släp. Tyvärr hade ägaren ställt det på bakgården, utom synhåll, men han stod på förstukvisten och rökte när vi kom. Jag kunde med att fråga ifall det var okej om vi tittade på hans släp och han var förstående och lät oss snällt nog gå runt huset. Han hade hört talas om tokigt folk som höll på med Pokémon Go, men detta var en ny sorts galenskap, ha ha ha!

Turligt nog stod även 998 hemma där den skulle, och sedan hade vi ett flertal alternativ på det allra sista numret. Men vi behövde inte ta oss längre än till den närmaste adressen. Där stod den: 999! Det blev en selfie med bilen i bakgrunden och glädjen var stor. Vi hade satt oss för att klara det under 20 år och det gjorde vi ju med gott och väl ett halvår till godo. Jag var faktiskt upp på vinden för att leta efter fotoalbumet med bilden på oss och 001 där i Mariestad för så länge sedan (då hade vi inte ens en digitalkamera), men det var så mycket annat bråte ivägen så jag gav upp. Kanske lägger vi ut den bilden någon annan gång. Stay tuned!

Vår långa platespotting-saga är härmed all. Frågan är, vad gör vi nu? Ska vi kanske gå baklänges, tillbaka till 001...? Näää!! Det finns gott om annat att roa sig med längs vägen. Gul bil! /Jon



Av Jenny och Jon Sjöberg - Torsdag 13 juni 18:16

I samband med att barnen idag gick på sommarlov fick de några presenter. Vildkatten är ett populärt sällskapsspel här och vi har tidigare spelat det med 300 bilder en hel del, men nu blir det att steppa upp för den här presentversionen har 500 bilder.

Högläsning ska det också bli och det från boken Apoc och jakten på självförtroendet, Apoc från Smash Into Pieces. Lite reaktionsträning blir det också då stångtennisen är uppsatt i trädgården och Loe och Lin är anmälda till friidrottsskolan - och den har under tidigare år avslutats med ett maffigt vattenkrig och då passar det bra med nya vattenpistoler. Och de kommer ju säkert att komma till användning ändå.

Vad som kanske inte går som en present men som är något som vi ändå har fixat till Ian, Isa och Loe är egna betalkort och det var väldigt stort när de idag på ICA aktiverade sina kort vid premiärköpen. Att fixa med kort till dem var dock inte det lättaste, det krävdes ett bankbesök för samtliga för att vi skulle verifiera barnens identitet och närmsta kontor är ju numera i Skövde. Innan installerades diverse appar och väl där ordnades det med bankid, papper och kortbeställning och att installera Swish var inte något som kunde göras med en gång utan det behövde gå en viss tid från uppstarten så det är också på gång. Nya mobilskal för att få plats med korten blev det till dem också och nu hoppas vi att detta ska fungera lika smidigt som vi inbillar oss och underlätta för samtliga.


Av Jenny och Jon Sjöberg - Torsdag 13 juni 12:15

Skolavslutning!

 


Allmänt · Ian · Isa · Lin · Loe · Sia

Presentation


Välkommen till Jenny och Jon, ett gift par som bor i Tibro tillsammans med våra fem härliga barn. Ian är född -12, Isa -14, Loe -16, Lin -18 och Sia -21.

Följ oss i vår vardag!

Kontakt: jenjonsjoberg@hotmail.com

Vi har bloggat i över 13 år!

Den 25 juli 2010 startade vi jennyjon-bloggen. I över ett decennium har vi hållit liv i den här bloggen. Minst ett blogginlägg per dag har vi publicerat. Och fler ska det bli!

Vi finns på Youtube!

 

          Följ oss på Youtube:
               jennyjontube

 

      

Besökare just nu...


Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2024
>>>

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards