Det har varit en jobbvecka där Jon har varit iväg sedan i måndags. Men nu är det bara några timmar kvar tills han är hemma. Att det blir extra kämpigt när han är iväg säger ju sig självt, fast det gick den här gången också. Och den här gången har barnen kunnat vara iväg på sina aktiviteter ändå då en vän kört dem, eller som när Ian tog sig själv till och från Miniorerna. Så hjälpsamt med skjutsen, för annars har de fått missa när Jon är borta då jag inte velat riskera att nån av de små somnar och rör till hela nattningen. Nån sömn, eller i alla fall så mycket som möjligt, är så viktigt vid dygnet runt-passning. Men nu är det massor att ta igen under helgen. /Jenny