Om man bortser från förskolan, något som var ett stort steg för mig att "lämna" Ian till, så har vi inte haft barnvakt så ofta. En gång till Isa och Ian när vi var på rutinultraljudet med bebisen i magen. Ian har haft barnvakt även under Isas ultraljud och under Isas förlossning. Så under samtliga gånger vi haft barnpassning har vi varit iväg på bebisrelaterade besök. Det har gått ihop för oss ändå på något vis.

Därför blev idag en stor dag för oss: barnpassning... och inget sjukhus att besöka. Under några timmar på förmiddagen lämnade vi bort barnen till omtänksamma vänner. Det var ju förstås ganska nervöst och under större delen av tiden kändes det som att man hade glömt att hålla reda på någon - vi är ju vana vid att alltsom oftast ha något barn i närheten. Då särskilt jag som har det i och med att Jon är den som jobbar.

Det var märkligt att "bara vara", att kunna gå på Ica utan att hålla reda på någon, hålla Jon i handen utan att ha någon i den andra som rycker åt andra hållet, kunna städa i lugn och ro och så vidare. För tyvärr blev det ändå så att barnlediga tiden gick till städning och i Jons fall jobb på sänggaveln. Det är ju trots allt mycket lättare utan barn.

Men samtidigt var det en del trötthet som kom ikapp oss när vi inte hade någon att ansvara för. När vi kom för att hämta barnen blev vi dessutom bjudna på jättegod mat och hembakat fika, så vi blev verkligen väldigt bortskämda. Så ovant att bli så där ompysslad av några andra. Så fina människor det finns!

Det hade ju förstås känts bättre om båda barnen varit helnöjda med upplägget, men Isa hade varit ledsen en del. Hon är ju annars den som brukar vara den "lättare". Ian hade tagit det riktigt bra att bli bortlämnad, men nu går det ju att förklara saker för honom. Han visste ju om att vi skulle bli borta en stund, självklart komma tillbaka och under den stunden skulle han få leka med barnvakternas barn - som hade bilar! 

Det var ju inte så lätt att berätta för Isa, men barnvakterna verkar ändå inte ha blivit helt avskräckta och det känns ju skönt. Hursomhelst är vi väldigt tacksamma för den barnlösa tiden som jag och Jon fick, och en annan gång vågar vi kanske utnyttja den på ett mer avslappnat sätt... ;) /Jenny

 

Skrivmoster

8 februari 2016 12:51

Så härligt för er att få en liten "paus" .. Alla behöver få vara
barnfria då och då. Synd att ni inte bor närmare för då hade vi ställt upp och våra flickor skulle nog ha varit jätteglada!

Nu håller jag tummarna för att Loe vill ut snart och att du får slippa de extra tillsatserna som kommer i slutet. Svullnad är jobbigt. Snart så ...!
Kramar!

http://skrivmoster.bloggplatsen.se

Jenny och Jon Sjöberg

8 februari 2016 13:05

Ja, det var oväntat. Men behövs nog några fler gånger för att man ska komma in i hur det är att inte ha något barn att passa på. :) Har ju ändå blivit ganska van vid det nu, även om det inte gått så många år som förälder.

Tror säkert att de skulle kunna ha jätteskoj tillsammans.

Hoppas också att det inte dröjer för länge, för nu "varnade" de på förskolan om femte sjukan. Aldrig hört talas om, och risken är väl liten men de uppmärksammade oss som var gravida i alla fall. E har säkert koll på vad det är. Jag har googlat men tyckte inte att symptomen var så lätta att hålla isär från de jag redan har... Men jag känner mig inte sjuk så och Ian har verkat okej också.

Kram, kram! /Jenny

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har vi fått svart på vitt att Loes hörseloperation fungerade!   ...

Det är plusgrader, blött på marken efter dagens regnande men just nu det är snö i luften. Tveksamt om den kommer att lägga sig när temperaturen det närmsta ska röra sig runt nollan. ...

  Loes återbesök på ÖNH-mottagningen gick både fort och bra. Han fick komma in en stund före (!) den bokade tiden och göra ett hörseltest, där resultatet var avsevärt mycket bättre än hans tidigare test innan operationen. Nu ska läkaren titta på...

  Redan första helgen i november var vi på säsongens första julmarknad. Och en av knallarna spelade visserligen julmusik, men den där innerliga julkänslan infann sig inte. Fast Mini-Zoo är ett fint ställe att besöka, sinnena fick lite nya intryc...