Här kommer lite gratisreklam för världens godaste dryck - som jag erkänner att jag dricker redan till frukost VARJE DAG! Så den här julkalendern från Coca-Cola har verkligen hamnat i rätta händer. Jon vann den till mig i en tävling och det var ju superkul! Först var jag lite orolig att de kanske proppat den full med Zero-burkar (ve och fasa!) men efter att ha tjuvkikat lite (ja, en coca-cola-beroende en som inte är så förtjust i överraskningar - det är jag det!) vet jag att så inte är fallet, även om det var nån sån burk med också. Men det såg ut att vara en del annat också och även andra drycker. Lucköppningen kommer att bli extra spännande denna jul! /Jenny

Medan Sia och Lin lekte i den lilla snö som återstod fixade jag ihop en granristomte. Tomu är nu anställd som busschaufför i lekbussen. /Jenny

Att vi brukar ta fram allt som har med julen att göra ganska tidigt är tradition, men i år tvekade vi lite kring julbelysningen i trädgården. Det av två skäl: elsparande och ekonomi. Men belysningen är till stor del LED och vi kör timer på allt så den lyser inte så länge om dagarna samt att vi brukar inte ha det juliga framme så långt efter jul. Sedan gick tankarna kring ifall någon skulle bli provocerad av allt upplyst här i elbesparningstider, men vi kom fram till att köra på. Och just därför värmde detta julkort från någon okänd lite extra - för vår upplysta trädgård gläder inte bara oss utan någon/några fler uppskattar det. 

Kommunens förskolebarn har gjort pyssel till granar och Lin visade stolt upp det som hon pysslat.

Lagom till första advent påbörjade vår husnisse Julien inflyttning för denna säsong. Övervakningskameran som sänder live till Tomten, Nissens julkalender, dörren förstås och allt runtomkring var på plats när barnen vaknade igår. Men barnens chokladkalendrar fick de leta reda på själva...

Kyrkan hade bokat Molidens simhall till i fredags kväll och bjöd med barngruppernas deltagare och deras familjer. Vi var först med att kliva på den inhyrda nya bussen som hade ett häftigt blått LED-ljus på. På vägen till Karlsborg lekte jag och barnen "Vad tänker jag på" och snart var vi framme. Efter en kortare introduktion av ledarna med påföljande ombyte och dusch samlades alla i den lilla barnbassängen där vi lekte "Under hökens vingar kom" innan vi med olika flythjälpmedel skulle ta oss över "Stora havet", det vill säga stora bassängen. Sedan fick vi uppleva "bibelbastu" där ett kortare stycke ur bibeln lästes i en avsvalande sauna. Efter det bjöds det på hembakade bullar och saft ute i simhallen innan det var en stunds fri lek i bassängen. Där plaskade och lekte Lin och Loe på olika flytetyg medan Ian och Isa hoppade från trampolinen och efter lite tvekan från båda även från tremetershöjden några gånger. När det nästan var slut fick Loe plötsligt för sig att han också ville hoppa. Från trampolinen trodde jag, så ni må tro att jag blev paff när han helt kavat och allena traskade iväg, klättrade uppför den långa stegen, raskt gick ut till höjdens kant och utan minsta tvekan hoppade rakt ner! Efter en stund under ytan (en mindre evighet för pappa...) dök han upp igen, skinande glad och stolt. Avslutningsvis hölls en flytande andakt till lugn musik innan bussen tog oss hem till Tibro igen. Väl hemma hann barnen med ett kortare fredagsmys innan sängdags. Det blev en ovanlig och minnesvärd fredagskväll och förhoppningsvis blir det en repris nån annan gång. /Jon

Bilden är från senaste sångstunden i kyrkan och nu är det bara ett tillfälle kvar. Sia verkar gilla denna stund. I början hade hon lite svårt att sitta still men nu går det mycket bättre.