Nu har jag klarat av lite mer än 28 veckor som gravid och mår än så länge någorlunda bra i alla fall. Ibland känner jag mig trött, foglossning till och från och hormonsvängningar hit och dit. Imorse grät jag till filmen Bilar. Det var ju så fint av Blixten att hjälpa Kungen över mållinjen i hans sista lopp... Och så var det väl några krämpor till, men allt hör ju liksom till.

Men värst är nog den STORA magen. Och den blev stor väldigt tidigt. Sen är inte folk runtomkring mig sena att påminna om storleken heller. Som om inte jag själv vet det - det är ju jag som måste kånka runt på den här magen, jag som måste försöka vända mig i sängen om nätterna med den här stora kulan, jag som oroar mig för graviddiabetes, oroar mig för för mycket fostervatten, oroar mig för att det skulle vara någon missbildning i mag-/tarmkanalen hos bebisen...

För tydligen finns det en idealgravidmage, och den verkar ju inte jag ha. Inte enligt andra vad det verkar i alla fall. Kanske om det skulle vara så att jag väntade tvillingar, något som många förresten verkar tro...

Och en del verkar naivt nog tro att man inte får någon större mage när man är gravid. Fast sen får inte gravidmagar vara för små heller, för även då kan folk få knepiga kommentarer för det: "Är du säker på att det inte är tomt därinne?". Så säger man väl inte heller!

Överlag tycker jag att det är ganska märkligt att bara för att en kvinna är gravid så är det fritt fram att kommentera hur hon ser ut - bara för att det är grundat i något positivt. Man påpekar ju knappast till höger och vänster form och omfattning på överviktigas magar. Inte om man är finkänslig i alla fall.

Men så himla smidig känner jag ju mig knappast och att bära omkring på Ian för mycket är något som jag verkligen har fått dra ner på. Fastän magen är så stor har jag inte gått upp mer än nio kilo. Enligt min gravidapp kan man nu ha gått upp mellan åtta och elva kilo - eller mer. Nu gäller det bara att se till att det inte drar iväg för mycket under slutet.

Ja, min mage är stor, men så vitt jag vet är det i alla fall inget som skulle kunna vara farligt, även om jag kommer ta upp de här känslorna med barnmorskan vid nästa besök. Bebisen lever om därinne - och har gott om plats att göra det på vad det verkar... /Jenny

 

skrivmoster

6 april 2014 08:12

I mina ögon så ser din mage hur fin och "normal" ut som helst i det skede du är! Man kan inte jämföra och somliga blir större än andra. Jag är kort som du vet och den mage jag begåvades med i min sista graviditet går till historien kan jag säga. JÄTTE-stor!! Rakt ut i färdriktningen! Där inne fanns en baby på dryga 4 kg och en moderkaka på 1,5 kilo fick jag sen veta! Den brukar vara på 400-500 g. Klart du ska prata med barnmorskan om dina funderingar men det ser i alla fall väldigt fint ut. De som har sina kommentarer ... ja varför? Hos en kvinna som själv har barn, väcker en gravidmage varma känslor! Kramar och må gott!

http://skrivmoster.bloggplatsen.se

Jenny och Jon Sjöberg

6 april 2014 09:05

Det är klart att det vore toppen om man kunde vara gravid med ingen mage alls och att det inte skulle behöva ta nio månader. Men så fungerar det ju inte riktigt...
Jag är inte heller lång så det kanske bidrar för mig också. Än kan jag i alla fall röra mig någorlunda på egen hand! Även om det är lite knepigt med stödstrumporna...
För mig är alla gravidmagar fina och det är för som du skriver att jag nu vet vad det är som väntar därinne. Men folk är väl bättre på att "döma" utsidor... Kram, kram och ha en skön söndag. Lite mulet här idag. /Jenny

 

Anna

6 april 2014 13:13

Stort grattis till det som komma skall! Så härligt!

http://husprojektet.bloggplatsen.se

Jenny och Jon Sjöberg

6 april 2014 13:23

Tack! Men det finns att göra i väntan, så för fort får tiden inte gå fram till det härliga... Kram! /Jenny

 

Malin

6 april 2014 17:59

Åh vilken underbar mage , sen att du inte tycker det så hoppas jag innerligt att du inte tar illa upp, vill absolut inte göra dig upprörd eller så :)
Men jag förstår dig, folk vräker ur sig saker både hit och dit, sen vill folk gärna klappa på magen också , och det är nått jag har svårt för! visst när sambon eller mamma o svärmor gör´t , men helt random folk? nej fan låt min mage vara :D
Kramar

http://starchild88.bloggplatsen.se

Jenny och Jon Sjöberg

6 april 2014 20:07

Du får gärna gilla min gravidmage - det är ju något positivt att höra. :) Men jag är så less på alla som påpekar att den är stor. Varför kan de inte bara som du se det fina, och tänka på det ännu finare som växer däri?
Det där med gravidmagar och vad man tycker om sin egen är väldigt olika. Och detsamma gäller andras åsikter. Att folk har velat klappa på magen har jag inte råkat ut för. Bara Jon, Ian och barnmorskan som varit där. Än... Kramar! /Jenny

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sia körde springcykel varvat med cykel med stödhjul ett tag, men så blev hon mer och mer ovillig att köra springcykel. Så då rök stödhjulen och vi har under den senaste veckan försökt få henne att hitta balansen utan. Jag och Lin har tränat en del ...

  Vi var väl inte först men inte heller sist med att prova denna asiatiska virala trend. Det gick åt en herrans massa ägg, för äggulor skulle vispas pösiga och äggvitor skulle vispas till maräng innan allt det och lite till blandades till en luf...

Tanghulu hade helt gått oss obemärkt förbi tills nyligen när det strömmade förbi i flödet. Tanghulu, med kinesiskt ursprung, är färsk frukt som träs på spett och doppas i varm sockerlag för att sedan stelna. Det där stelnandet fick vi dock inte till ...

Som tur var så smakade de inte så mycket koriander och det gjorde att de blev uppskattade, trots en påtaglig hetta.   ...

Igår var inte heller en rutinmässig dag för då var det Rankåsstafetten i just Rankås och Ian och Isa sprang för friidrottsklubben (bara stora och mellangruppen som hade lag) och Jon hjälpte till med korvgrillning. Men Loe och Lin hängde också på fö...