jennyjon - vår vrå av världen

Direktlänk till inlägg 31 januari 2012

Omtumlande dagar

Av Jenny och Jon Sjöberg - 31 januari 2012 17:30

Först vill jag börja med att tacka för alla era tankar som gått till oss idag. Det är så härligt att kunna dela så mycket med er och känna er värme. Ni är bäst!


Så till den här blodiga röran som fick ett lyckligt slut. Det började vid lunchtid igår då jag upptäckte pyttelite blod vid ett toabesök, men tänkte inte mer på det då, för till och från under graviditeten har jag haft mindre blödningar. Men så vid tretiden blev jag vettskrämd när jag var på toa. Hela pappret var fullt av en mörkröd flytning med klumpar och jag hörde genast av mig till Jon. Då var jag alldeles för chockad för att ringa BVC. Jag ville inte veta för det kändes inte bra. Framåt kvällen upphörde flytningarna och jag hoppades att det var över. Men det blev en jobbig natt. Ingen av oss sov särskilt bra, och vi oroade oss över vad det kunde vara som hänt.


Imorse gick jag upp tidigare ifall jag skulle behöva ringa och då var flytningarna riktigt mörka igen. Då kändes det ännu mer som att det här var ett missfall. Jag ringde till BVC men i Tibro kan de inte göra ultraljud om det skulle behövas. Jag blev hänvisad att ringa till gynmottagningen på KSS (Kärnsjukhuset i Skövde) och jag satt i telefonkö länge innan jag kom fram. Jag berättade om det som hänt och även om att gravidsymtomet illamående hade upphört. De gav mig en akuttid hos läkaren på eftermiddagen. Lång, jobbig väntan. Jag berättade vad som skulle hända för Jon som kom hem från jobbet.


Vi for i god tid till Skövde och satt länge i väntrummet. Då hade jag dessutom börjat känna av buksmärtor och blev ännu mer övertygad om att det här verkligen var ett missfall. Att ett föräldrapar satt i väntrummet med sin nyfödda baby gjorde det hela ännu mer känslosamt. Att vi skulle få uppleva babylyckan kändes långt borta.


Så blev det min tur och läkaren visade in oss i undersökningsrummet. Jag berättade om vad som hänt och han försökte räkna ut hur långt gången jag var. Men han hade lika stora problem med det som barnmorskan - jag har ju en helt orationell menstruationscykel. När frågorna var klara fick jag hoppa upp i gynstolen och läkaren började undersöka. Han tog prov på flytningarna, klämde på livmodern och gjorde ultraljud (det trodde jag att man gjorde magen, så lite visste jag...) Läkaren förde in "ultraljudssensorn" och sedan stannade tiden. Men efter vad som kändes som en evighet sa han till slut: "Den lever."


Oj, vilka underbara ord! När vi sedan såg den lilla varelsen på ultraljudsbilden, och såg hur det pyttelilla hjärtat slog, kunde vi inte hålla tårarna borta. Känslan av att se vår baby för första gången går inte att beskriva, och lättnaden över att allt verkar vara som det ska var det bästa på väldigt, väldigt länge. Vi undrade förstås varför det hade kommit så mycket blod, men läkaren trodde att det hade att göra med en blödning på livmoderhalstappen. Inget onormalt, men det hade ändå skrämt upp oss båda rejält.


Allt det här är ju så nytt för oss, så vi vet inte vad som är vad. Men när man får en akuttid förstår man att det kan vara allvarligt. Jag trodde faktiskt inte att det här skulle sluta väl. Nu när vi fått detta positiva besked känns det såklart bättre, för visst har vi gjort en massa babyplaner i huvudet, även om vi inte vågat göra några inköp eller ommöbleringar än. Men i tankarna är vi fler som firar jul nästa vinter...


Nu hoppas vi att det får vara lugnt ett tag, och att den lille/lilla i magen inte skrämmer oss så där igen. Det blir nog en tidig kväll, för vi är båda väldigt trötta efter all oro och anspänning. Samtidigt är vi väldigt glada över att allt detta slutade lyckligt, och att så många hört av sig och tänkt på oss. Tack så mycket, allihop! /Jenny

 
 
ihemmetslugn

ihemmetslugn

31 januari 2012 18:55

Så skönt att det gick bra och hoppas nu att den lille/lilla slutar skrämma slag på sina föräldrar. Det kanske är så "enkelt" att du har en jobbig graviditet (först illamåendet, kräkningar och nu detta).

Ultraljud på magen kommer du få göra senare, längre fram. Nu blev det ett VUL (vaginalt ultraljud)

Hoppas att ni får sova bättre inatt, önskar er en god natts sömn och en bra start på morgondagen. *kramar*

http://ihemmetslugn.blogspot.com

Jenny och Jon Sjöberg

31 januari 2012 20:10

Ja, vi är så otroligt lättade för det var många hemska tankar som jag tänkte under dessa timmar och när värken som påminde om mensvärk började var jag övertygad om att något gått fel.

Bra att veta att ultraljudet på magen kommer sen, blev lite förvirrad först för det är ju inte det som man sett på teve. ;) Han kollade äggstockarna också som såg bra ut.

Nu ska vi ta en kvällspromenad och sedan blir det sängen. Lång dag och jag hann faktiskt kräkas lite galla förut också.

Det är verkligen en uppmärksamhetssökande liten en det här! Hahaha! Kanske blir något stort i framtiden...? ;)

Tack så mycket för din kunskap som du delar med dig till oss "nybörjare". :) /Jenny

 
Helena Milton

Helena Milton

31 januari 2012 21:25

Åhhhh, vad skönt. Ta hand om er nu och er lilla baby!!!:-)
Varma kramar

http://frndrad-frvandlad-frdlad.blogspot.com

Jenny och Jon Sjöberg

1 februari 2012 08:26

Vi ska göra vårt bästa! :)
Kramar från oss till dig. /Jenny

 
Annika

Annika

31 januari 2012 21:48

Usch då.. Jag har själv haft samma problem när jag vänta mitt första barn med livmodertappen, men skönt att lilla bebben mår bra där inne.

Nu håller vi tummar och tår att allt ska gå vägen, men visst var det häftigt att se sitt egna lilla barn där inne i magen.
En liten Jenny eller Jon ligger där och ska växa tills sig, sen får ni mötas i verkliga livet..

Lycka till nu och må så bra du kan. / Annika <3

http://imittenavmittliv.bloggplatsen.se

Jenny och Jon Sjöberg

1 februari 2012 08:29

Var det något problem som återkom...? Minns du det? För jag vill verkligen inte se så mycket blod därifrån igen.

För en vecka sedan blödde jag också men då var det på grund av cellprovet, men det här var ju något helt annat. Knappt att jag vågade titta för jag var livrädd att jag skulle se ett foster där i blodpölen... Rysningar.

Även om ultraljudet inte kom som vi tänkt oss kändes det så skönt att se hjärtat slå med egna ögon. Så litet, så underbart otroligt!

Ha det så bra du också! Kramisar! /Jenn

 
ihemmetslugn

ihemmetslugn

1 februari 2012 05:51

Nej det ser man inte på tv :) Det är lite lättare att se lilla miraklet så här tidigt i graviditeten med VUL men förstår att det kändes förvirrande.

Ja det är verkligen en uppmärksamhetssökande liten detta :)

Säg till om det blir för mycket eller om jag tränger mig på, vill bara väl. Det här är ett stort intresse hos mig och alltid roligt att kunna få vara till hjälp och känna sig behövd.

kramar

http://ihemmetslugn.blogspot.com

Jenny och Jon Sjöberg

1 februari 2012 08:24

Läkaren var lite svår att förstå och han pratade så tyst också. Han hade dessutom värsta pokeransiktet och var svår att läsa av men "Den lever" uppfattade vi klart och tydligt. :)

Du tränger dig inte alls på, det är vi som får skylla oss själva i så fall som väljer vad vi skriver. På många sätt var det här en mycket personlig dag men så länge det ger mer att dela den tänker vi fortsätta skriva om vad som händer.

Jag tycker att det känns jättetryggt att du förklarar vad som händer och kan ha hänt. Och säkert sitter du inne på mer kunskap som jag behöver framöver, men idag hoppas jag på lite lugn.

Hoppas att du får en fin dag! Många kramar. /Jenny

 
Beatrice, mamma till skrutten Robin

Beatrice, mamma till skrutten Robin

1 februari 2012 07:49

Va skönt att allt såg bra ut!

Nu är tävlingen om en valfri geggamoja pyjamas avslutad, kom in och se om du är den lyckliga vinnaren :)

Hoppas du har en toppen dag!

KRAM

http://beabofink.blogg.se

Jenny och Jon Sjöberg

1 februari 2012 08:18

Grattis till vinnaren! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Jenny och Jon Sjöberg - Torsdag 20 sept 19:24


  Älskar att planera! /Jenny

Av Jenny och Jon Sjöberg - Onsdag 19 sept 19:30


Förra onsdagen var det avslutning på fotbollsskolan så då missade Ian och Isa uppstarten på Bamsegympan. Men ikväll var de med, fast till den här säsongen går de i olika grupper. Isa var först ut på Bamsegympa och efter henne var det Ians tur på Bams...

Av Jenny och Jon Sjöberg - Onsdag 19 sept 07:21


Vi är som vanligt vakna tidigt och jag har förberett Isa för fotografering på förskolan. Vi värmde upp med en selfie. /Jenny   ...

Av Jenny och Jon Sjöberg - Tisdag 18 sept 15:23

Prognosen lovade strålande väder idag och lite tveksamt kändes det väl när vi traskade iväg i regn imorse för att ta oss till skola och förskola. Men det tog sig minsann!Loe åkte springcykel idag och vi tog en omväg hem för att han skulle få köra lit...

Av Jenny och Jon Sjöberg - Måndag 17 sept 18:15


Idag var jag och Loe på Familjegympa tillsammans. Det var roligt att bara göra något med honom - och alla andra som var där och skuttade runt då förstås... Loe verkade gilla detta och det blev flera varv i hinderbanan till musik där Bamselåten självk...

Presentation


Vi är Jenny och Jon, ett gift par som bor i en villa i Tibro tillsammans med våra fyra barn: Ian född i september 2012, Isa född i juni 2014, Loe född i mars 2016 och Lin född i januari 2018.

Kontakt: jenjonsjoberg@hotmail.com

Besökare just nu...


Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se