Men de här var ju riktigt goda!

Lin fick skriv- och läsuppgifter och Sia fick träna på att trä på pärlor på snöre innan vi cyklade till Mini-Zoo. Men först plockade vi med en bunt maskosblad till kaninerna. Väl där började vi med att mata kaninerna innan vi knallade runt bland de andra djuren, men kaninmatningen var helt klart favoriten. Nu har vi ätit och ska invänta ett gäng syskon. /Jenny

Imorgon är det dags för en ny vecka och vi lägger en vecka bakom oss, en vecka då ytterligare besvikelse lades till på förskolans konto. Vi har verkligen försökt att återfå något slags förtroende för förskolan, men nu kom ett rejält bakslag.

I tisdags när jag kom för att hämta Lin var barnen ute på gården. Där skulle Lin ha varit också, men jag såg henne inte och jag brukar kunna lokalisera henne eftersom jag kan se den sidan av gården när jag går mot förskolan.

Eftersom jag inte ser henne fortsätter jag till hennes dörr och går in. Där möts jag av en pedagog som säger "Lin ska vara ute", men eftersom jag ser att hennes skor står kvar på hennes hylla så inser jag att så inte är fallet. En stunds förvirring uppstår, innan personalen hittar henne ensam inne i iPad-rummet. Hon verkar dock okej och det var viktigast och att ta upp någon diskussion med personalen kände jag inte skulle ge något då jag ramlat i den fällan tidigare och då blivit dokumenterad av rektorn efter personals partiska version... 

Hur länge Lin suttit ensam vet vi inte och även om Lin inte verkat tagit skada av det här så är vi som föräldrar väldigt besvikna på hur man kan glömma ett barn. Nu är ju Lin äldre, men det kunde ju lika gärna varit ett mindre barn och nu har de ju så små som 2,5-åringar.

Vi ville inte låta det här passera, så jag skrev ett mejl till rektorn och berättade om händelsen. Till svar fick vi att det blivit en miss i överlämningen mellan personal. Pedagogen som avlöste fick inte reda på/tog inte reda på att Lin var kvar inne när de skulle gå ut och "klart att pedagog skulle kollat det".

Till den här terminen ville förskolan ha in våra förväntningar och vi skrev ner våra önskemål. Dock glömde vi ju att skriva att vi förväntade oss att de skulle ha koll på var vårt barn befinner sig någonstans... De andra förväntningarna har de än så länge levt upp till undermåligt och det är tråkigt att inte förskolan själva ser att kvalitén sjunker.
De är väldigt måna om att ta hand om barn med särskilda behov och det är förstås något vi ser att de fortsätter med, men vi tycker att det är beklagligt att det blir till bekostnad på de barn som inte har samma behov, men ändå behöver sitt för att utvecklas. /Jenny

Så Lin är hemma och på förmiddagen följde hon med mig och Sia till Familjecentralen för lek där. Nu, efter lunch, sitter hon och degar med Sia. /Jenny

Snackspaprikorna har gått oväntat bra att odla. De lyser härligt röda bland det gröna när de är mogna, så kanske de är mer av dekoration än för att ätas, även om det görs också.

Ja, jag gillar förstås svenska språket, men "använd mindre, återanvänd och återvinn" låter faktiskt lite klatschigare på engelska... Och det blir tyvärr en del förpackningar i ett stort hushåll som vårt, så det minsta man kan göra är väl att då och då lasta bilen och bege sig med allt till en återvinningscentral. Ofta är containrarna fulla där, vilket förstås är roligt ur ett kretsloppsperspektiv men oj vad vi i västvärlden konsumerar mycket! Jag har hört folk undra varför vi i lilla Sverige ska vara "bäst i klassen" på miljöfrågor när andra länder skräpar ned långt mycket värre. Men det är konstigt, jag har aldrig hört samma resonemang när det gäller djurhållning... För även om vi kanske inte är världsetta där är vi ändå med våra strikta lagar och regler med i toppen, för djurens bästa. Varför skulle vi inte kunna vara ett föregångsland bara för att vi är en liten nation? Förebilder behövs alltid, det går inte att vänta på att någon annan visar vägen. Särskilt inte i dessa tider. /Jon

Idag är det Jenny som fyller år, men hon är inte så särskilt förtjust i att fira sin födelsedag så vi har passat på att fira Ians 11-årsdag i förskott istället. Han hade önskat sig pengar och FIFA 23 till Xboxet så det blev det och lite till.

Vi åkte in till Skövde där Ian fick välja huvuddelen av lördagsgodiset på Kandy'z, så ikväll blir det gött godis till Super Mario filmen som var en av presenterna. Barnen gillade den filmen när de såg den på bio.

Ett annat av hans önskemål var att äta på McDonald's, så där lunchade vi och lyxade även till det med McFlurrys till efterrätt. Ian är ju inte så förtjust i tårta så han ville hellre ha Donkens glass, och vi gör vad vi kan för att barnen ska få sina födelsdagar så nära deras rimliga önskemål som möjligt.

Efteråt satte han sprätt på en del av sina födelsedagspengar (och hälsade på Nallvin och fick godis) och köpte ett Sonic-LEGO. Nöjd kille!

Jag fick lite hjälp av Sia med att fixa äpplen för äppelmos. Jag klättrade på stegen och hon tog emot och la äpplena i bunken. Resten fixades till inomhus och till lunch fick hon plättar och nykokt äppelmos. /Jenny