Å-leden är en nästan fyra kilometer lång vandringsled som sträcker sig från Inrediahuset vid 49:an och uppströms ån Tidan till Brokvarn. Vi är välbekanta med delar av leden sedan förut, men detta var första gången som vi gick hela. Vädret var lite ostadigt men barnen knallade glatt på ändå. Sia med sina korta ben fick rida på pappas rygg, eftersom många sträckor inte är särskilt barnvagnsvänliga.

Längs den lummiga leden finns många rastplatser, och närmare centrum har man piffat upp parkbänkarna med fina motiv. Här och var står skyltar med information om natur, historik, skrönor och fina dikter, och leden är välgjord med tydliga ledmarkeringar, spänger, broar och grindar vid betesmarkerna. 

Vi gjorde flera kortare pauser för att prata om naturen och omgivningarna. Vid ett ställe fikade vi och barnen fick prova på att tälja pinnar. När vi närmade oss Brokvarn började barnen tappa lite ork och vi pratade om att vi strax skulle behöva vända och gå hela långa vägen tillbaka... Vad barnen inte visste, var att jag i smyg hade kört och ställt bilen vid parkeringen och sedan cyklat tillbaka innan vi började vandra. Döm om barnens förvåning (och glädje!) när de fick syn på bilen och förstod att hemfärden skulle gå både lättare och fortare. Det blev ett fint avslut på en lagom strapatsrik vandring. /Jon

Det var Loes önskemål att få måla en egen keps och de andra var förstås inte sena att vilja det också. De fick välja färg på kepsen själva och sen måla på det vita och även på skärmen om de ville.

Kepsarna blev väldigt fina och förstås väldigt unika, och faktiskt att det var Loe som satt och målade på sin keps långt efter att de andra gått iväg för att göra annat. /Jenny

Men den här gången var det inte maten utan Barnens Matfestival som var det stora dragplåstret för oss. Barnen roade sig med tipspromenad, fiskedamm, hinderbana, kasta handboll, sortera skräp med mera. Bäst var förstås att äntligen få åter se de skojiga favoriterna Jecko & Jessie som bjöd på en busrolig show och meet and greet efteråt.

Loe var inte alls nervös över att börja skolan, mer förväntansfull och Isa åkte ju med samma buss som honom både dit och hem så det underlättade säkert. I alla fall första dan, för deras scheman stämmer inte helt så några dagar får han hitta hem själv. Men det var inga problem. Och att de under första dagen bjöds på både chokladboll och glass - av glassbilen! - gjorde förstås det hela mer positivt. Innan veckan var slut hade han dessutom fått en ryggsäck från Flexbert. Men på frågan om han lärde sig något under veckan var han väldigt tveksam... men han hade träffat en massa nya kompisar i alla fall!

Teckning till mamma från Loe målad i förskoleklass.

Vi for på en liten utflykt och letade stenar som vi kunde pyssla med. Barnen målade och nu ligger dessa stenar som fina och färgglada dekorationer på trappen. Men det blev också bad och så ville Isa och Loe bli sandbegravda.

Loes önskan är uppfylld - han har nu ett hål i örat. Det blev supersnyggt! Lite ont tyckte han att det gjorde men ändå knappt att han rörde en min. I samma veva tog jag hål också, ett helixhål i andra örat. Jag tyckte ju att det kändes en del men kunde ju inte vara sämre än Loe, bara att bita ihop. Nu hoppas vi att det läker fint. /Jenny

Så var de iväg!

Idag hade Skara Sommarland öppet för sista gången denna säsong så vi passade på att göra ett besök för att avsluta detta sommarlov på ett roligt sätt. Nu är det 299 dagar kvar till nästa sommarlov...
Vi fick bra väder och det var lagom trångt med besökare. Först ett besök i vattenparken och sen tivolidelen efter mat. Dock fick det bli en något tidigare hemgång för det är ju en del att ordna med inför tre barns skolstart imorgon och på tisdag börjar förskolan om för Lin.