Så roligt och väldigt uppskattat med en vinst. Det händer ju inte så ofta som förr. Det tävlas ju inte lika mycket nu heller, men när de flesta tävlingar bara går ut på taggningar så blir inte vinstchanserna lika stora och det är inte heller lika roligt som att klura ut en fyndig motivering. I det här fallet var det dock bara tur och det ska man ju ha någon enstaka gång också.

Dessa målas först på t.ex en plastficka och när de torkat sätts de fast på rutan, så det är inget som målas direkt på fönstret. Lätt att sätta fast, lätt att ta bort.

Om några dagar blir Sia 2,5 år - tiden flyger verkligen fram och vi påminns om att hon inte alls är så liten längre. Dessutom fixade hon saker på kontrollen som inte behövs förrän på besök om flera år... Prata, sjunga, färger, räkna och annat har kommit ganska lätt för henne. Hon har aldrig blöja på dagen, vi har dock inte vågat ta nattblöjan än, och hon somnar i sin egen säng, även om hon kommer in till oss om nätterna. Sia kunde följa instruktioner, sparka boll, hoppa och annat och hon äter bra och hon följde sina BVC-kurvor perfekt, så det var inte mycket kring henne att ta upp på kontrollen, och vi trodde väl inget annat heller.

Skor för padel men vad gör det när färgerna var så grymt snygga. Mina hälar fortsätter att då och då spöka så jag kör med skor inomhus för det mesta. Och skor för padel verkar inte vara så populärt för trots märket var dessa billiga. /Jenny

Säga vad man vill, men de där italienarna har ändå ganska bra koll på mat och dryck. Och vi föll för frestelsen att prova denna varma och fylliga choklad från pizzans hemland (snygg burk på köpet), nästan som att dricka varm chokladpudding. Extra gott med lite vispgrädde till. Den rätt så kraftiga kakaosmaken föll dock inte de yngre i familjen på läppen så det lär väl fortsätta vara varm O'boy på bordet och utflykten även framöver. Men kul att prova nåt annat från kontinenten också! /Jon

I går var HELA familjen på bio och det har aldrig hänt. Det är Jon som brukar ta dit de äldsta och så har jag varit hemma med de som det inte passat att ta med på bio. Men igår gjorde vi ett försök allesammans och det var väl Sia som var det osäkra kortet och hon satt ju inte blickstilla hela tiden, men det gick ändå oväntat bra att ha med henne och så länge hon hade popcorn och dricka så var det ganska lugnt. Hon kissade på bions toa innan så det skedde ingen olycka i salongen.

Vi bokade biljetter på översta raden för att den placeringen skulle bli smidigaste och mest hänsynfullast av oss i fall hon skulle bli stökig. Men nu gick det ju riktigt bra.

Filmen vi var och såg var Trolls 3 och vi anade att denna film skulle passa bra med tanke på hur färgglada och musikfulla de tidigare filmerna varit. 

Det var också på dagen sju år sedan som jag spökade ut Isa till Poppy i samband med att den första Trolls-filmen var på gång. Och den första är så långt den bästa i serien. Trean var också fin och hade sin sensmoraliska charm, men vi tycker inte riktigt att den nådde upp till samma nivå.
Men som första biobesök för hela familjen och för Sia passade den perfekt i och med att den inte heller var så lång... så varken Sia eller jag hann bli så rastlösa... /Jenny

I ruggigt väder genomförde Tibro Ryttarförening årets spökvandring på ridanläggingen i Kateryd strax utanför Tibro. Ifjol dök hela 3000 besökare upp för att bli skrämda och vi håller tummarna för att det blev minst lika många i år, även om det blåsiga och regniga vädret i sig också var lite läskigt och parkeringen så geggig att bilar körde fast...

I år fanns det tre olika tider att välja på och på den första tiden var de jättesnälla spökena framme, så denna tur passade de mer lättskrämda. På den andra tiden, i samband med skymningen, blev det lite läskigare och när mörkret lagt sig väntade en extremt läskig spökvandring.
För vår del blev det turen mittemellan som vi tyckte skulle fungera bäst och den var precis lagom läskig för Lin, Loe och Isa som hängde på och utmanade sina rädslor bland spöken, våldnader, häxor, pirater och annat oknytt. Spökvandringen i Kateryd är välkänd i trakten och den är varje år mycket väl utförd av engagerade medlemmar och frivilliga - och även i år levde de upp till förväntningarna.

Nej! Neej! NEJ! Smakar ju som nån äcklig medicin.